the centre

The geographical zero distance marker. The centre of Japan. Nihonbashi.

The canal covered with the motorway, the new infrastructure on top of the old.


Street scene under motorway.

The multiple levels of movement.

tokyo metropolitan expressway - epilog

Motorväg, järnväg och en kanal. Tre olika lager av infrastruktur möts. Bilden tagen från Tokyo Monorail, som likt motorvägen är ett projekt från OS 1964.

The Tokyo Metropolitan Expressway is without doubt the most outstanding and important structure in the fabric of the city. Massive concrete and steel beams support a vast network of roadways that weaves its way through the entire capital, its tentacles stretching as far as the outlying districts of Yokohama, Saitama and Chiba. This traffic roller-coaster flies through and over the cityscape, skimming low-lying rooftops, snaking between towering office blocks and diving into underground tunnels. It adds a further dynamic dimension to the hilly Tokyo landscape, drawing attention to the constantly changing levels and differences between areas, whether industrial, residential or commercial. This three-dimensional, sequential space has no comparison worldwide.
Tajima N. Tokyo: A Guide To Recent Architecture. (En bok jag för övrigt varken äger eller läst).

Shuto Expressway i Ginza, i botten på en gammal kanal. Den röda asfalten är för signalera den farliga kurvan. Edo och sedan Tokyo var en stad där kanalerna var den viktigaste infrastrukturen. Men i utvecklingens hastighet tappade kanalerna sin betydelse och förvandlades. Detta är närmare bilens Venedig än vad Tensta är.






Se mer om motorvägar genom klicka här (karta och film), här (om struktur och geometri) eller här (bilder från resa på motorvägen). Eller bläddra igenom inläggen under infrastruktur.

nicolas g hayek center

Shigeru Ban tak.

Designat av Arup Japan som råkade ha en utställning här under en vecka.

På markplan finns det parkering, hela huset är lite som en transformer. Kan förändras sig och så. I bakgrunden hissar. Huset är uppdelat i 4 våningssektioner men öppningsbara fasader. Egentligen stora garageportar. I bakgrunden en av de många hissar som fungerar som access. Varje butik som har en butik här har en egen hiss som entré. Butikerna är sorterade efter prisklass, med Swatch på B1F och Omega på 2F. Och sedan butiker upp till 4F. Där jag inte ens kan låtsas vara kund.

Utfart från parkeringsplatsen.

ginza från ovan?

Om täthet och närhet är de dominerande inslagen i stadsmiljön.

Om vi höjer blicken försvinner husen in i dimman.

Staden är nästan mer spännande från den här synvinkeln.

Men vi får nöja oss med att gå omkring där nere och ibland besöka höghusen...

Ginza i mörkret.

Jun Aoki.

Shigeru Ban (huset med Ban-san tak). Och Zara. Regnet gör neonljusen vackrare.

Rulltrappor.

Klein Dytham Architects.

Renzo Piano.

Toyo Ito.

Tiffany & Co.

Depato med hörn av Jun Aoki.

drömmen om himlen 6 - hamnen

Hisshall. Mörker reflexer och ljus. Jean Noveuls Dentsu tower.

Ett ordinärt element som ändå signalerar att man är högst upp i höghuset. Denna lilla gård med ett litet träd.

Vy mot Odaiba.

Fiskmarkanden.

drömmen om himlen, del 5 - uppstigning

Dentsu tower, Jean Nouvel. Hiss schakt. Vy från botten och upp.

Hur man anländer himlen kan vara nog så viktigt. Och när det gäller uppvisningen av teknologi är Jean Nouvels Dentsu tower, precis som många av hans övriga byggnader något helt fantastiskt. Och bara upplevelsen av att flyga mot himlen med perfekt utsikt mot Ginza är fantastiskt. De flesta övriga hissar i Tokyo är inuti byggnadens kärna, man slösar ogärna värdefull fasad på hissar.

Om man inte känner höjdrädsla när man tittar ned.

anonyma projekt i ginza

Ibland tror folk att jag vet allt om hur man hittar i Tokyo, att jag känner till varenda hus. Detta är naturligtvis orimligt. Även om det händer att jag odlar myten.

Men det betyder inte allt för mig.

Eller känner till varför man staplat dessa lådor även om jag tror jag sett detta i Shinkenchiku.

Detta är Tokyo Station. Centralstationen eller i alla fall slutstationen för Shinkansen i Tokyo. Egentligen är hela Yamanote en slags centralstation, på fler sätt än bara biljetterna. Det märkvärdiga är anonymiteten i denna baksida under ombyggnad.

och jag visste inte hur du såg ut

När Hama-Rikyu-Garden planerades fanns inte höghusen.

I dag kan man besöka trädgården för 300yen. Och gå omkring i den stilla miljön och höra bruset från staden.

Maison Hermes - Ginza

Vy genom ett glasblock.
I Ginza ligger märkesbutikerna tätt, denna är av Renzo Piano.

Ett slag för den enhetliga fasaden.

Ginza

På söndagar är Chuo dori avstängd för biltrafik.

Här någonstans springer ett teve-team fram och intervjuar oss om problemen med förgiftad kinesisk mat.

Och utanför HM är det fortfarande kö. Även om den är betydligt kortare nu, ca 5 min verkade det som tog den här söndagen, en rejäl skillnad mot de två timmar det var för några veckor sen.

vatten och motorväg

Före olympiaden 1964 var Tokyo en stad med synliga kanaler och floder. Sedan drogs motorvägarna fram där. Inte alltid, inte överallt.