tennis

Det är något speciellt med övergivna platser. Det ger en känsla av hur lätt det är glömma.

Och någonstans här, precis bredvid en sevärdhet uppe i bergen innan vi vet om vi har gått rätt börjar vi undra över var vi hamnat.

en promenad i Ikebukero

Det existerar en period när man vant sig vid byggnaderna i omgivningen, när krävs en medveten aktion för att inse fakta. Som ovan över att denna byggnad faktiskt har samma fasadmaterial som takmaterial.

Eller dessa trappor som är täckta.

En grön fasad.

Saker jag helt enkelt inte förstår.

Avancerade geometrier.

Småhus inklämda bland större även om större vägar.

En total ignorering av reglerna för cykelparkering.

Och för den delen också för cykelbanor. Som sig bör...

konserthus

Yoshinobu Ashihara Tokyo Metropolitan Art Space 1990.
Part of the 'Tokyo Renaissance' plan launched by the Department of Education, this huge cultural bunker was plonked down just where Tokyo needed it most - On Ikebukero's west side.
- Lonely Planet Japan 2005.

En byggnad som öppnar sig helt mot torget.

En plats fylld med rörelse.

Thoose without a ticket for anything should treat themselves to the soaring escalator ride (...) - it doesn't get much more exciting than this in Ikebukero!
- Lonely Planet Japan 2005.

shinjuku från ovan (Nikon Salon 28F)

Notera passagen över vägen och husens faktiska area i förhållande till höjd.

Ovanpå Biccamera/Odakyu Hall C komplexet kan personalen ta en rökpaus på taket.

I övre vänstra hörnet, Seibu Shinjuku-line slutar i ett hotell.

Modeskola av Paul Tange, Kenzo Tanges son. I bakgrunden faderns Tokyo Metropolitan Goverment Office.

Odakyuvaruhusets takterass.

besvär

Za-Koenji Public Theatre av Toyo Ito, 2009. Trappa på 1F (markplan)

Men det är inte därför jag lägger upp den här bilden tagen med min mobil utan det är för att min kamera (Nikon D60) har slutat fungera. Vilket medför att inget nytt bildmaterial kommer på ett tag, men det ger mig också möjlighet att gå igenom mitt bildarkiv från min tid i Tokyo och ge återblickar och kommentarer på vissa bilder jag hade tänkt lägga upp men som av olika anledningar inte blivit av. Förhoppningsvis löser sig kamerabesvären snart...

Litteratur: After The Crash - Architecture in Post bubble Japan

"4 Public Places
... but Kazuo Shinohara asserts that they [盛り場 sakariba, gator i nöjeskvarter eller intensiva områden] are the definitive Japanese urban place:
As shapes they might be described as utterly chaotic, but there is a fascinating vitality in the bizarre sense of architectural freedom on the streets of some of Tokyo's sakariba. Altough I think this vitality is largley an effect of our current economic prosperity, as mode of the city for everyday affairs this urban condition is the antithesis of the elegance of typical European modern cities. Nevertheless, compared as basic urban models, they seem to me to have more potential...[Kazuo Shinohara - Modan Nekusuto : översatt av Tomas Daniell]
...
Many significant new public buildings include unprogrammed areas for general social interaction, such as Hiroshi Hara's Kyoto Station building (1997)."

- Ur introduktion till kapitel 4, Public Places.

Boken är en essäsamling, dessa är sorterade på sju olika teman, essäerna är alla skriva av Thomas Daniell från Nya Zeeland, som är en verksam arkitekt boende i Kyoto. Nästan alla essäer har funnits tidigare i olika tidskrifter men samligen av dessa och de korta introduktionerna till varje kapitel målar upp bild av tillståndet hos arkitekturen i Japan en aning bortom den vanliga bilden. Den knyter samman trådar och skapar sammanhang.

Författare: Thomas Daniell, 2008.
Förlag: Princeton Architectural Press
ISBN: 978-1-56898-776-7
Mer här.

shimo-kitazawa

Odakyu-line är på väg grävas ned. Resultaten av denna operation, och den efterföljande väg konstruktionen skrämmer många personer.

Idag är Odakyu-line välkänd för sina besvärliga järnvägsövergånger, mitt personliga rekord är att behöva vänta på 7 tåg.

nodai museum

Food and Agriculture Museum for Tokyo University of Agriculture, Kengo Kuma, 2004. En regning dag 2009 djupt inne i Setagaya.

Nodai är kortnamnet för Tokyos jordbruksuniversitet. Nodai har ett museum, vilket är väldigt vanligt bland japanska univsersitet.

Entréhall.

Trappa.

Undervisnings lokal.

Utställningsrum på 2F.

Höns.

Rum.

kontoret - himlen 11

Think Park i Osaki.

Vy från byggnadens kärna mot fasaden.

Här blir bilden av höga byggnader längs en gata som ramar in stadens täta småskaliga bebyggelse extra tydlig.

en parkeringsplats i niigata

Rastplats i Tokamachi, Niigata, av R&Sie(N).

Toalett.

Utställningsrum.

en serie med fasader

Fasaden är på sätt och vis avgörande för hur vi uppfattar staden, den är inte avgörande för stadens funktion i sig, en fasad ger inte en funktion till en byggnad. Här fyra fasader i östra Ikebukero.

parkering

Ett parkeringstält.

om arkitektur sightseeingens besvärliga besvikelser

Saw Roof House, Tezuka, 2002.
Ofta när man anländer till ett hus är allt man ser fasaden. Och ibland inte ens det. Ofta är det inte värt att besöka husen när man är här en kort tid. Och om man är här en längre tid tröttnar man snart på utsidor. Men försöker trots detta ta sig förbi när man har vägarna förbi.

en grupp av hus

Moriyama house, Ryue Nishizawa, 2005. For more and interior pictures by me, look here.

Det här projektet kräver knappast någon presentation.